…blev precis sådär somrig och mysig som jag hade hoppats. Fast utan dans kring midsommarstången. Det var ett tag sen man dansade runt till små grodorna och vi äro musikanter. Och man gjorde sig till och tokade sig för de små barnens skull. För barnen är inte så små längre. De är plötsligt jättestora och vill fira med sina kompisar. Jag har börjat vänja mig så smått att de har lite andra planer i sina liv. Ganska ofta nuförtiden. Jag har fått lära mig att inte vara så nostalgisk just på olika speciella dagar såsom julafton, midsommarafton och så vidare. Utan att alla dagar går bra. Och man kan fira jul på juldagen också. Eller midsommar på midsommardagen. Bara man ses. Det är det som är det viktigaste. I alla fall för mig.
På kvällen grillade vi. Och vi åt och åt och åt. Och pratade och pratade och pratade. Med trevliga vänner, nya och gamla. Jag är nöjd. En mysig midsommar blev det.
Lämna ett svar