…ja må hon leva uti hundrade år…idag för exakt 17 år sedan den 17 mars, föddes den här fina tjejen. Min lilla, stora tjej. Fanny Ulrica Linnea. Det tog sin lilla tid för henne att bestämma sig för komma ut där inne i förlossningssalen på Danderyds sjukhus, men jag minns att precis när hon kom letade sig solens strålar in genom persiennerna och Eric Gadd spelades på radion. (Jag kommer för alltid att förknippa en speciell Eric Gadd- låt med hennes födelsedag:)) Det var en av mina lyckligaste stunder så klart, (precis som när sonen föddes), solen sken och ut kom hon, för mig den vackraste lilla tjej jag sett, med mörka nyfikna ögon, ljusbrunt hår och en nätt perfekt liten mun. Det var ren och skär lycka. Och fortfarande gör hon mig lycklig och så stolt. För mig är hon den vackraste jag vet och en underbart fin, cool och omtänksam tjej.
Grattis älskade Fanny på födelsedagen.
Jag älskar dig.
En smula för tidigt födelsedagsfirande i Bormio fick det bli då mormor & morfar och morbror och moster också ville fira.
Och det var en nöjd tjej som fick några av sakerna som stod på önskelistan:)
Och ikväll blir det mera firande för födelsedagsbarnet.
Hurra hurra hurra.
Lämna ett svar